Galoli

Reispflanzen in Haturalan, wo 87 % der Einwohner Galoli-Muttersprachler sind

Die Galoli (Lo'ok, Galole, Galolen, Glolen, Galóli) sind eine Ethnie mit mehr als 16.000 Angehörigen. Sie leben hauptsächlich in Osttimor an der Nordküste der Gemeinde Manatuto. Sie sprechen die austronesische Sprache Galoli, die in Osttimor den Status einer Nationalsprache hat. 16.266 Einwohner Osttimors geben sie als ihre Muttersprache an.[1]

Einige Bewohner der Südküste der indonesischen Insel Wetars sprechen ebenfalls Galoli. Sie sind die Nachkommen von Timoresen, die hier eine Kolonie gründeten. Ihr Dialekt Talo ist immer noch für Galoli aus Timor verständlich.[2]

Die Galoli sind eine von drei Gruppen in Osttimor die matriarchal organisiert sind.[3]

Siehe auch

  • Domingos da Costa Freitas

Weblinks

Commons: Galoli – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. The Languages of East Timor: Some Basic Facts (Memento vom 19. Januar 2008 im Internet Archive)
  3. Sara Niner: Barlake: an exploration of marriage practices and issues of women's status in Timor-Leste

Auf dieser Seite verwendete Medien

16727 - Barique.jpg
Album Fontoura
16724 - Laleia.jpg
Album Fontoura
2021-09-21 Aldeia Ralan, Haturalan 2.jpg
MAP LANSA KUDA HARE TUIR SISTEMA PAD UZA ADUBUS ORGANIKU NASSA

Manatuto-Ministériu Agríkultura no Peskas (MAP), liu husi Dirasaun Nasional Estensaun Agríkola, (DNEA) Departementu Dezenvolvimento Programa e Metedologia Estensaun Agrikola, halo Lansamentu Eskola kampu agrikultor kona-ba kuda hare tuir Sistema Pratika Agríkultura diak (PAD) uza Adubus Organiku Nasa iha irrigasaun Bluto Laleia. Tuir tekniku implementador Vasco Simões esplika katak, programa Eskola ne’e objetivu prinsipal maka atu hasa’e konesementu skill no badaen agríkultor nian liu-liu iha komoditi hare. Atividade ne’e hala’o iha loron Segunda 20/09 iha suku Haturalan aldeia ralan, Postu Administrativo Laleia. “Ne duni atu hadia agríkultor sira nia rekursu lokal ne’ebe sira iha ho diak, ekipamentus no material ne’ebe uza iha sistema pratika agrikultura diak mak hanesan, hand trator hodi fila rai no ita atu kuda hare oan uza caplak, iha manutensaun nia ita uza hand sprayer hodi rega uza adubus organiku .atividade Eskola kampu ne’e mos bele sai hanesan espesialista ba agríkultor sira atu nune’e bele hatene oinsa produsaun no produtividade.” hateten Vasco Nia hatutan, Politika husi eskola kampo ne’e para oinsa atu asegura seguransa aihan, hasa’e produsaun agrikola liu-liu komoditi hare nune’e bele hasa’e rendimentu agrikultor nian, tanba agrikultor iha Timor ne’e dala barak subsistem, ho eskola kampo ne’e ita orienta liu ba agríkultor bele sai agrikultor orienta ba merkado no produsaun ne’ebe sira hetan bele faan oituan bele hetan osan nune’e bele benefisiu no hadia sira nia familia uma laran. Iha fatin hanesan Administrador Posto Laleia Cosme Ximenes hakarak hato’o mos nia agradese ba (MAP) ba atividade ne’e, tanba bele hanorin ona estratejia no mekanismu sira ne’e ba Agíkultor sira hodi bele kuda hare ne’ebe maka diak no lolos. “Hau mos sei halo monitorizasaun direita ba agríkultor no exensionista sira, atu nune’e bele fo vizaun ne’ebe diak. Fo hanoin nafatin katak agríkultor ne’e forti nasaun sei sai forti. Tanba ne’e mak ho ita bot sira nia prestasaun servisuida ne’e sai hanesan lalenok ba ema hotu-hotu.” Hateten Cosme Nune’e mos Kordenador Estensionista António de Sousa Correia haktuir katak, eskola kampo ne’e nia objetiu maka atu amenta tan kapasidade agríkultor sira nian, hodi nune’e sira bele implementa iha idak-idak nia fatin, iha treinamentu kona-ba pratika agrikultura diak ida ne’e atu hadia agrikultor sira nia sistema kultiva husi tradisional ba modernu ho tulun eskola kampo ida n’e bele hadia sistema servisu agrikultor sira nian. Asistente tekniku ita lao faze tuir faze hanesan ohin ita kuda, tuir mai ita halo manutensaun, ita kontrola hamos duut, kontrola pesti, kontrola be’e ida ne’e mak ita halo, Faze ikus mak ita halo kolheta no post kolheta. ”katak António Nia mos rekomenda katak eskola kampu ne’e labele hotu deit iha ne’e, tamba grupo barak mak seidauk hetan informasaun hanesan agora dadaun ita halo ne’e. ne’e duni ba oin ita hakarak mos realiza iha fatin seluk Entretantu Xefe Grupo José Viegas hatutan katak, eskola akmpo ida ne’e sai hanesan vantajen diak tebes mai ami atu hatene oinsa hoban fini no hoban fini ho adubus harmonik no oinsa halo viveirus, poc nasa ne’e ami rega ba hare oan to’o ona seman rua mak foin utiliza adubus poc nassa no sukat iha matan hat no harmonik matan rua.

Benefisiu husi eskola kampu ne’e mak bele hasae agrikultur hamutuk 75 ne’ebe sai hanesan partisipantes ou benefisiu ba iha eskola kampo ne’e kompustu husi mane 43 no feto 32sira hetan konesementu oinsa atu kuda hare tuir uza sistema pratika agrikultura diak (PAD) nomos uza adubus organiku Nassa. (Reno)
16725 - Lacló.jpg
Album Fontoura
16723 - Manatuto.jpg
Album Fontoura
16722 - Vemassim.jpg
Album Fontoura