Festa do Coronel Santo Antonio

Antoniusfest in Manatuto (2022)

Das Festa do Coronel Santo Antonio (deutsch Fest des heiligen Obersts Antonius) ist ein Fest zu Ehren des heiligen Antonius in der osttimoresischen Stadt Manatuto, an der Nordküste des Landes. Es findet jedes Jahr an dessen Namenstag am 13. Juni statt.[1]

Hintergrund

Die Antonius-Statue in Manatuto
Gottesdienst am Antoniusfest

Der heilige Antonius hat seit der Kolonialzeit eine große Bedeutung für Manatuto, so ist er Namenspatron und Schutzheiliger der Kirche und des Hausbergs. Er soll hier eine größere Bedeutung als Jesus haben.[2]

In den 1930er Jahren fand der Missionar Padre Enes Ezequiel Pascoal eine Antoniusstatue in einem Uma Lulik, einem Reliquienhaus des traditionellen Glaubens der Timoresen. Ursprünglich war sie 1815 dem Liurai Dom Mateus Soares von Manatuto vom Bischof von Malakka übergeben und in einer Kapelle aufbewahrt worden. Als Gegenstand, dem eine eigene heilige Energie (Lulik) innewohne, war die Statue später im 19. Jahrhundert vom lokalen Liurai aus der Kapelle in das Uma Lulik überführt worden, das dann dem Heiligen gewidmet wurde und den Namen „Amu Deus Coronel Santo António“ (deutsch Herrgott Oberst heiliger Antonius) erhielt.[3]

Dem Heiligen militärische Titel und Ehrungen zu geben hatte schon vorher in Portugal, Spanien und Brasilien Tradition. Hier hatte er zunächst den Rang eines Hauptmanns, wurde dann aber zum Oberst und schließlich zum General befördert. Auch die verschiedenen Herrscher Timors hatten als Vasallen Portugals ihrem Rang entsprechend einen militärischen Titel erhalten. Als die Statue aber in Manatuto eintraf, hatte Dom Mateus Soares den Rang eines Brigadegenerals. Seine Familie beanspruchte selbst göttliche Herkunft, weswegen der Heilige nicht über dem Liurai stehen konnte. So erhielt Antonius auf Timor den Rang eines Obersts.[4]

Neben der Statue befand sich in dem Haus der Schädel eines Mönchs, dem Wundertätigkeit nachgesagt wurde. Er hatte Ratten und Vögeln gepredigt, so dass sie die Reisfelder der Menschen verschonten. Bevor die Krieger Manatutos auf Kopfjagd (Funu) gingen, warfen sie Maiskörner zu Füßen der Statue, während ein Ritualmeister auf die Stirn der Krieger roten Betelsaft strich.[3]

Die Statue, die nach dem Tod des Herrschers von seiner katholischen Witwe bewacht wurde, hatte zahlreiche Verehrer. Trotz Skepsis gegenüber den Praktiken erkannte Pascoal die Spiritualität der Verehrung an, beendete aber die Praxis. Als Bischof José da Costa Nunes 1944 Manatuto besuchte, entschied er, dass die Statue zum Götzen geworden sei und deshalb aus dem Uma Lulik wieder in eine Kirche zur Verehrung gebracht werden müsse. Damit sollten die „heidnischen Praktiken“ im Rahmen der Kriegsführung unterbunden werden. Die Witwe widersetzte sich der Anordnung nicht, doch kurz darauf kamen die glühendsten Verehrer der Statue zur Mission in Manatuto und forderten, die Statue wieder im Haus des Liurais aufzustellen. Die Forderung wurde abgelehnt, da nur der Papst die Entscheidung des Bischofs hätte aufheben können.[3]

Der Antoniusstatue werden auch Wunder nachgesagt. In der indonesischen Besatzungszeit soll sie nachts den Einwohnern Manatutos beim Pflügen und Bewässern der Felder geholfen haben. Beweis dafür waren die morgens schlammbedeckten Füße der Statue.[3] Zum 200-jährigen Jubiläum der Ankunft der Antoniusstatue in Manatuto 2015 kam der Apostolische Nuntius in Osttimor Joseph Salvador Marino zu Besuch, zusammen mit politischen Würdenträgern aus der Hauptstadt Dili.[3]

Das Fest

Am 13. Juni findet jährlich in Manatuto das „Fest des heiligen Obersts Antonius“ (portugiesisch Festa do Coronel Santo Antonio) statt. Moradores und Schulkapellen ziehen auf, Männer verkleiden sich mit einfachen Masken (früher aus Pappe und Stoff, inzwischen gekaufte Plastik-Horrormasken) als Vogelscheuchen und Monster und tragen Gewänder, die mit Stroh ausstaffiert sind. Teil des Festes sind auch Reiterspiele mit prächtig geschmückten Timor-Ponys. Mehrere Meter über den Boden wird an einem Gestell ein Tontopf aufgehängt. Die Reiter versuchen ihn mit Steinen zu treffen, so dass er zerbricht. Das Geld, das in ihm ist, fällt zu Boden und die Vogelscheuchen versuchen es einzusammeln. Das letzte Stück des Topfes wird von einem Reiter mit einer langen Stange heruntergestoßen.[5] Die alte Antoniusstatue und andere Figuren werden festlich geschmückt präsentiert.[3]

Weblinks

Commons: Festa do Coronel Santo Antonio – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. Präsident Osttimors: PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António, 13. Juni 2022, abgerufen am 13. Juni 2022.
  2. Irena Cristalis: East Timor: A Nation's Bitter Dawn. Zed Books Ltd., 2013, eingeschränkte Vorschau in der Google-Buchsuche.
  3. a b c d e f Judith Bovensiepen, Frederico Delgado Rosa: Transformations of the sacred in East Timor, abgerufen am 27. Dezember 2017.
  4. João Luís Gonçalves: Carreira militar de Santo António, In: dnoticias, 23. Juni 2020, abgerufen am 17. Juni 2022.
  5. Festival St. Antonio (Manatuto)

Auf dieser Seite verwendete Medien

2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 61.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 15.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 32.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 58.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 25.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 12.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 55.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 24.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 48.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 21.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
St. Antonius Manatuto 1.jpg
Autor/Urheber: David Palazón, Tatoli ba Kultura, Lizenz: CC BY-SA 3.0
St. Antonius-Fest in Manatuto
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 54.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 09.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 52.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 63.jpg
PR Horta no Sarani Partisipa Misa Agradesimentu Ba Loron Santu António
=====================

MANATUTU: Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta dader ne’e, hamutuk ho Igreja Parokia Manatuto no sarani sira selebra no partisipa misa agradesimentu ba Padroeiru Amu Koronel Santu António iha Igreja Parokia Santu António Manatutu-Vila. Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas konsidera misa ida ne’e importante hodi konvida nafatin sarani banati tuir Santu Antónia nia dalan hodi ema hotu tenki luta sai masin ba rain no roman mundu nian. Padroeiru Amu Koronel Santo António ne’ebé ikus mai sai duni sasin kmanek Kristu nian nu’udar fitun dader, Maromak nian atan no duni leten aas nian, lia na’in no matenek boot, Nia mai hosi raan-liurai Reinu España. Santu António moris iha Lisboa-Portugál iha tinan rihun ida atus ida sia-nulu resin lima (1195) Aman Dom Martinho Bulhões, partense ba exercitu liurai boot Dom Safonso nian. Nia inan Dona Maria Teresa de Taveira, raan liurai hosi Norte Portugál. Santu António nia naran sarani, Fernando Martins. Nia moris iha tinan tolunulu resin neen (36) de’it. Sei kiik, nia halo ema hotu loke ibun tan nia komportamentu di’ak. Hodi hatudu nanis buat ne’ebé nia sei sai ukus mai. Tuir istória, iha Abril 1690, Franciscanos sira-Frei Angostinho de Son Pascual no Frei Juan de la Cámara mai iha Manatutu. Sira hahú haklaken Evengelhu no sarani mós liurai Manatutu nia subrinhu ida. Iha 1815, liurai Manatutu, Brigadeiru Dom Matheus Soares, simu knaar atu ukun. Tuir istória ne’ebé haktuir hosi jerasaun ba jerasaun, dehan katak, Liurai Matheus mak simu estatutu Santu António de Pádua ne’ebé mai hosi Larantuka. Hosi ne’ebá mak mosu devosaun boot ba “Amu Deus Coronel Santu António”. Haktuir mós katak, estatua ne’e, Dom Geraldo de São José,OP, Bispu Malaca ne’ebé mai besik iha ilha Timór maka haruka mai. Iha Manatutu Religiaun no tradisaun moris hamutuk de’it Fiar no Lulik hamutuk de’it ne’ebé furak no kmanek tebes. Tanba ne’e, festa ida ne’e la’ós de’it grasa boot jerasaun ida ne’e nian de’it, maibé mos konvite ida atu moris hikas fali moris hakmatek no folin boot ida ne’e, iha tempu ne’ebá nian. Nia moris la’ós festa Religiaun de’it, maibé mós festa kulturál.

Tanba ne’e, Igreja Manatutu bolu atensaun nafatin ba sarani sira banati tuir Santu Boot ne’e nia ezemplu hodi moris didi’ak ita nia fiar sarani, moris mós no loloos no haklaken Maromak nian liafuan iha mundu rai klaran, hanesan São João haktuir iha evangellhu : “Hanesan Aman haruka, ha’u, nune’e mós ha’u haruka imi” (Jo.20:21). Ho fuan no laran ida, ami ita ba hahi no hawelok Na’I Maromak hodi hananu knanuk murak.
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 05.jpg
Festa do Coronel Santo Antonio

de Manatuto, Todo mês de Junho Missa, milhares de pessoas, Muita comunhão, Muita dança

Muita alegria
2022-06-13 Antoniusfest Manatuto 10.jpg
Parokia Manatutu koordena ho autoridade lokál sira kontinua promove kreatividade kulturál, religiaun no atividade karavana, desportu futeból no, muzika hodi manifesta no fó onra ba selebrasaun loron Amu Koronel Santo António. Eventu ne'e marka prezensa direita hosi Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta akompaña hosi Administrador Parokia Manatutu, Nelson Freitas, autoridade lokal no populasaun rihun, Manatutu Vila, segunda 13 juñu 2022.