Dare (Dili)

Dare
Verlassene Kirche bei Dare
Daten
Fläche17,33 km²[1]
Einwohnerzahl4.052 (2022)[2]
Chefe de SucoGil Araújo
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Casnafar117
Coalau I510
Coalau II282
Fatu Naba281
Fila Beba Tua325
Fuguira/Bauloc207
Leilaus208
Lemorana295
Nahaec511
Suca Lau258
Der Suco Dare.
Dare (Osttimor)
Dare
Koordinaten: 8° 36′ S, 125° 34′ O

Dare ist ein osttimoresischer Suco Dare im Verwaltungsamt Vera Cruz (Gemeinde Dili). Dare bedeutet auf Mambai „Zitronenbaum“.[3]

Geographie

Dare
OrtePosition[4]Höhe
Casnafar8° 36′ 18″ S, 125° 31′ 45″ O97 m
Bematua8° 36′ 13″ S, 125° 33′ 42″ O650 m
Dare8° 35′ 44″ S, 125° 34′ 9″ O528 m
Fatu Naba8° 35′ 37″ S, 125° 34′ 48″ O495 m
Laulara Lama8° 36′ 4″ S, 125° 33′ 9″ O718 m
Leilaus8° 36′ 9″ S, 125° 32′ 56″ O728 m
Nahaec8° 35′ 31″ S, 125° 34′ 57″ O368 m
Flussbett in Dare

Der Suco Dare bildet den Süden des Verwaltungsamts Vera Cruz. Östlich befindet sich der Suco Balibar, nördlich die Sucos Lahane Oriental, Vila Verde und Bairro Pite und nordöstlich der Suco Manleuana. Im Westen reicht Dare bis an die Gemeinde Liquiçá, im Süden grenzt es an die Gemeinde Aileu. Die Südgrenze von Dare bildet größtenteils der Fluss Bemos, der später als Beinas in den Rio Comoro mündet, der wiederum der Westgrenze zu Liquiçá folgt. Im Norden Dares entspringen zwei weitere Flüsse, die in der Regenzeit nach Norden abfließen. Der Maloa folgt dann der nordwestlichen Grenze zwischen Vera Cruz und Dom Aleixo.[5][6] Seit der Gebietsreform 2015 hat Dare eine Fläche von 17,33 km².[1] Der Suco wird in zehn Aldeias unterteilt: Im Nordosten liegen Nahaec (Nahaek), Fatu Naba (Fatunabe, Fatunaba) und Suca Lau und im Norden Fuguira/Bauloc und Lemorana. Das Zentrum bilden Coalau II, Fila Beba Tua und südlich Coalau I. Im Westen befinden sich Leilaus und Casnafar (Kasanafar).[6][7]

Neben dem Ort Dare liegen im Suco die Ortschaften Casnafar, Fatu Naba, Laulara Lama, Leilaus, Nahaec und Bematua.[6][8]

Nördlich vom Ort Dare befindet sich ein katholisches Schulzentrum mit Grundschule und Prä-Sekundarschule, im Ort eine Krankenstation. Auch in Casnafar, Fatu Naba und Leilaus gibt es eine Grundschule.[6][9] In Fatu Naba steht das Mahnmal zur Schlacht um Timor. Es wurde von australischen Veteranen 1969 errichtet und ist den Timoresen gewidmet, die den australischen Soldaten im Zweiten Weltkrieg im Kampf gegen die japanischen Invasoren unterstützten. Zwischen 1942 und 1945 starben durch die Kämpfe und die Besatzung etwa 40.000 Timoresen. Das Mahnmal besteht nur aus einem Betonblock mit zwei Flaggenmasten, an denen die Flaggen Australiens und Osttimors hängen. Außerdem gibt es zwei Bronzetafeln: Eine von 1969 auf Portugiesisch, eine von 1999 auf Englisch, die australische Soldaten nach der Krise in Osttimor 1999 hinzufügten. 2009 wurde das Denkmal von australischen Soldaten neu errichtet, weil das alte bereits zerfiel.[9] Seit 2010 gehören dazu auch ein Museum und ein Café.[10][11]

Einwohner

Feierlichkeiten in Dare (2018)

Im Suco leben 4.052 Einwohner (2022), davon sind 2.080 Männer und 1.972 Frauen. Der gesamte Suco gilt als ländlich und damit eigentlich nicht als Teil der Stadt Dili. Im Suco gibt es 718 Haushalte.[2] Über 96 % der Einwohner geben Tetum Prasa als ihre Muttersprache an. Minderheiten sprechen Mambai oder Lolein.[12]

Geschichte

(c) Ludwig Müller, CC BY-SA 4.0
Australisches Mahnmal zum Zweiten Weltkrieg

1951 wurde das Priesterseminar Nossa Senhora da Fatima von Soibada nach Dare verlegt. Das Colégio de São José wurde davon 1983 als eigene Institution abgetrennt und befindet sich nun in Balide.

Am 10. Juni 1980 griffen FALINTIL-Einheiten unter anderem militärische Einrichtungen der indonesischen Besatzung in Dare und Fatu Naba an. Es war der erste größere Angriff, auch levantamento (portugiesisch Erhebung, Aufstand) genannt, seit 1978. Das indonesische Militär tötete als Vergeltung daraufhin über 100 Menschen, die in der Nähe des Überfallsort lebten, und folterte oder verbannte Angehörige von Widerstandskämpfern auf die als Gefängnisinsel benutzte Insel Atauro.[13]

1999 kam es während der Gewaltwelle nach dem Unabhängigkeitsreferendum zu massiven Ausschreitungen in Dare. Von „wahllosem Töten“ durch pro-indonesische Milizen und indonesische Spezialeinheiten wurde berichtet.[14][15]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde José dos Santos zum Chefe de Suco gewählt.[16] Bei den Wahlen 2009 gewann Abel dos Santos[17] und 2016 Gil Araújo.[18]

Persönlichkeiten

  • Abel dos Santos (* 1974), Politiker

Weblinks

Commons: Dare (Dili) – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Geoffrey Hull: The placenames of East Timor, in: Placenames Australia (ANPS): Newsletter of the Australian National Placenames Survey, Juni 2006, S. 6 & 7, (Memento vom 14. Februar 2017 im Internet Archive) abgerufen am 28. September 2014.
  4. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  5. Timor-Leste GIS-Portal (Memento vom 30. Juni 2007 im Internet Archive)
  6. a b c d Direcção-Geral de Estatística: Atlas der Gemeinde Dili, abgerufen am 21. Dezember 2020.
  7. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (portugiesisch; PDF; 323 kB)
  8. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 448 kB)
  9. a b Australisches Verteidigungsministerium, 29. Mai 2009, Dare Memorial
  10. Secretaria de Estado da Cultura: Opening of the Dare Memorial: Cafe and Museum, 18. März 2010 (Memento vom 4. Februar 2016 im Internet Archive)
  11. Timor Tourism: Australian World War II Memorial (Memento vom 16. Dezember 2015 im Internet Archive), abgerufen am 24. November 2015.
  12. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Dare (tetum; PDF; 8,1 MB)
  13. „Part 3: The History of the Conflict“ (Memento vom 7. Juli 2016 im Internet Archive) (PDF; 1,4 MB) aus dem „Chega!“-Report der CAVR (englisch)
  14. Tagesspiegel, 12. September 1999, Jakarta gibt der UN grünes Licht für die Durchsetzung der Wahlentscheidung vom 30. August
  15. Tagesspiegel, 12. September 1999, Überlebende berichten von Gräueltaten in der Hauptstadt Dili
  16. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  17. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 – Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  18. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016, abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

DSCI3121 Australisches Mahnmal zum Zweiten Weltkrieg.jpg
(c) Ludwig Müller, CC BY-SA 4.0
Australisches Mahnmal zum Zweiten Weltkrieg
Dare Church.JPG
Autor/Urheber: Canonreflex, Lizenz: CC BY 3.0
Abandoned church at Dare in the rain
Dare (Dili) suco.png
Landkarte des Sucos Dare (Dili)
2022-04-03 Dare.jpg
Dili, Dia 03 de Abril 2022

MOP IGE-IP/ Equipa Dili continua apoio normaliza mota atu nune bele salva escola primaria kasnafar, no salva Comunidade Sira nia hela fatin,iha aldeia kasnafar, suco Dare, postu administrativu Vera Cruz, municipio Dili. causa Husi udan bot.

MOP IGE IP mantein Nafatin Apoio ita nia Comunidades no entidades
2018-08-17 Dare.jpg
“Prinsípius no valores husi Doutrina Kristã no Nasionalismu kahur malu no hamosu ita-nia identidade nu’udar povu ho karaterístika rasik. Identidade ida ne’e mak fó ba ita ida-idak sentimentu pertensa ba Pátria ida no Povu ida. Juventude Katólika! Igreja no nasaun nia futuru iha imi-nia kabás. Iha juventude sira maka jerasaun tuan sira tau esperansa kona-ba futuru nasaun nian, futuru Igreja nian. Imi maka estafeta ba prosesu dezenvolvimentu Nasaun no Estadu. Ha’u husu foin-sa’e sira! Hato’o mai ami, jerasaun tuan, imi-nia hanoin rasik iha tempu ukun-an ne’e. Hato’o mai ami no ba jerasaun tuir mai, imi-nia espíritu kriativu, krítiku no inovadór no imi-nia kapasidade mobilizasaun no sensibilizasaun, atu sai motór dezenvolvimentu”.

FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO Prezidente-da-Repúblika RDTL PALESTRA HOSI PREZIDENTE REPÚBLIKA, DR. FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO IHA PARÓKIA DARE 17 Agostu 2018 TEMA: JUVENTUDE CATÓLIKA: PRO PÁTRIA ET ECLESIA Doben Parokianu sira. Juventude Katólika iha Timor-Leste tomak. Uluk nanain ha’u hakarak agradese konvite husi Dioseze Dili, Comissão Foinsae Katólika Dioseze Dili nian no Parókia São Francisco Xavier Dare, atu partisipa iha programa boot ida ne’e, ne’ebé halibur parokianus mai husi Timor-Leste tomak. Ha’u fó parabéns ba Parókia Dare ne’ebé kumpre ninia misaun ho di’ak, iha tinan lima nulu nia laran. Ha’u buka-hatene istória parókia nian no rona katak komunidade Dare simu benefísiu oioin. Benefísiu boot ida husi parókia ne’e mak eskola husi nível ensinu primáriu to’o sekundáriu. Dare-oan barak mak simu edukasaun no formasaun husi parókia ida ne’e no, ohinloron, hala’o knaar importante ba estadu Timor-Leste. Ha’u fó mós parabéns ba Komisaun Organizadora tamba konsege halibur katólikus, atus ba atus - dirijentes no parokianus, ho otas oioin, feto no mane, atu selebra Bodas-de-Ouro Misaun Dare nian no hare’e mós ba oin, ba oinsá Igreja Katólika hatutan ninia misaun no serve di’ak liután povu Timor-Leste tomak, iha aspetu hothotu. Ho laran haksolok mak ha’u hare’e katak, Igreja Católika, iha Timor-Leste - instituisaun antigu liu, iha Timor-Leste, hahú tinan atus lima resin liubá, sei metin nafatin iha rai doben ida ne’e.

Iha períodu okupasaun indonézia, instituisaun mesak ida ne’ebé militar indonéziu la kontrola mak Igreja Katólika. Tamba ne’e, Igreja Católika sai fatin-metin ida ba ita-nia Rezisténsia hasoru okupasaun. Hahalok oioin hatudu katak Igreja Katólika hamriik hamutuk ho Povu Timor-Leste.  

Nu’udar ezemplu, ha’u hili figura rua husi hierarkia Igreja Katólika nian. Ida mak ita-nia saudozu D. Martinho Lopes, administradór Apostóliku Dili, husi 1977 to’o 1983. Iha tinan 1981, D. Martinho Lopes, halo ninia denúnsia públika ba dahuluk hasoru krimi sira ne’ebé militar Indonéziu halo iha Timor-Leste. Nia hahalok ida ne’e no seluk tan ajuda komunidade internasionál hare’e katak povu Timor-Leste la simu okupasaun Indonézia. Iha 6 Fevereiru 1989, D. Carlos Filipe Ximenes Belo, hakerek ba Sekretáriu-Jerál ONU no hato’o mensájen forte hasoru okupasaun Indonézia no husu ba ONU atu halo referendu iha Timor-Leste. Ninia lia fuan “ami mate dadaun ona, nu’udar povu no nasaun” iha karta ne’e monu iha ema barak nia laran no ajuda haboot ita-nia luta libertasaun nasional babeibeik. Hare’e ba kontribuisaun sira-ne’e hotu, Konstituisaun RDTL rekoñese knaar Igreja Katólika nian, nu’udar instituisaun ida ne’ebé defende direitus Povu Timor-Leste nian. La´ós de’it Estadu Timor-Leste mak fó rekoñesimentu ba Igreja Katólika ninia kontribuisaun ba rai doben ida ne’e. Iha 10 Dezembru 1996, tinan tolu molok referendu 1999, Komité Nobel deside rekoñese esforsu ba páz husi timoroan katóliku rua. Ida mak amu bispu D. Carlos Filipe Ximenes Belo ne’ebé simu Prémiu Nobel da Páz hamutuk ho eis-Primeiru Ministru no eis-Prezidente Repúblika, Dr. José Ramos Horta. Prémiu ida ne’e haforsa liután apoiu husi komunidade internasionál ba ita-nia luta atu UKUN-RASIK-AN. Iha ita-nia UKUN-RASIK AN ida ne’e, Estadu Timor-Leste hare’e ba Igreja Katólika nu’udar parseira ba dezenvolvimentu Timor-Leste nian, liuliu iha sektór edukasaun no formasaun ba sidadaun responsável. Maluk sira, Ha’u mai iha ne’e, nu’udar katóliku, nu’udar sidadaun no nu’udar Xefe-de-Estadu. Ha’u mós hakarak hanoin hamutuk ho maluk sira oinsá Juventude Katólika fó ninia kontribuisaun ba Pátria no Igreja husi ohinloron ba abanbairua. Atu ita husik legadu di’ak ida husi jerasaun ohinloron ba jerasaun abanbairua! Molok hahú ko’alia kona-ba tema palestra nian, “”Juventude Católika: Pro Patria et Ecclesia”, ha’u hakarak fó-hanoin uluk eventu balun, ne’ebé akontese iha fulan Agostu laran no fanun ita, nu’udar patriota, nu’udar katóliku no nu’udar sidadaun responsável. - Iha loron 8 Agostu 1983, inimigu oho ita-nia ema, atus ba atus, iha aldeia Kraras, Viqueque. Hafoin masakre ne’e, aldeia ne’e iha de’it mak fetofaluk no oan kiak. Biar nune’e neon UKUN-RASIK-AN buras nafatin iha aldeia Kraras. - Iha loron 15 Agostu, ita selebra loron Asusaun Nossa Señora, loron Nain-Feto ne’e sae ba lalehan no ninia fé. Ho selebrasaun ida ne’e, maluk katóliku sira renova mós sira-nia fé. - Iha 20 Agostu, ita selebra FALINTIL nia loron, hodi fó onra no glória ba asu’uain sira, tamba sira tanen metin ita-nia mehi no hakarak koletivu, UKUN-RASIK-AN! - Iha 22 Agostu, ita-nia maluk musulmanu sira selebra Idul-Adha, loron sakrifísiu. Loron ne’e konsagra, iha kalendáriu Timor-Leste nian, nu’udar feriadu públiku. Ho hahalok ida ne’e, estadu Timor-Leste tomak hatudu respeitu ba liberdade relijioza, tuir Konstituisaun RDTL haruka. - Iha 30 Agostu, ita selebra loron vitória povu tomak nian. Tinan sanulu resin sia liubá, maioria povu Timor-Leste brane konfirma ninia mehi no hakarak UKUN-RASIK-AN, liuhusi referendu ho supervizaun internasionál. Importante fó-hanoin katak Referendu ne’e la’ós mosu narnaran de’it. Husi sorin ida, ita hatene katak Referendu ne’e akontese tamba iha presaun husi komunidade internasionál. Maibé, husi sorin seluk, ita mós hatene katak presaun internasionál ne’e akontese tamba ita timoroan hatene kaer metin ita-nia mehi no fiar, tinan ba tinan. Ita tuba rai metin, ho laran tomak, katak loron ruma ita sei kore-an duni. Fiar ne’e mai husi buat ida de’it: ita-nia domin ba pátria no povu tomak! Referendu ne’e loke dalan ba ita restaura ita-nia independénsia ne’ebé lideransa FRETILIN proklama iha 28 Novembru 1975. Ho restaurasaun independénsia, iha 20 Maiu 2002, mak ita haburas di’ak liután ita-nia sentidu pátria no hili rasik oinsá ita hakarak haburas-an, nu’udar Povu ida ho karaterístika rasik. Dalan loke ona ba ita hothotu haburas prinsípius no valores ne’ebé ita simu husi ita-nia beiala sira, husi ita-nia família rasik, husi komunidade, husi profesór sira no husi ita-nia lideransa polítika. Iha prosesu luta libertasaun nasional ita labele haluha katak Igreja Katólika kontribui maka’as ho ninia funsaun forma espíritu patriótiku no konxiénsia sívika. Iha tinan atus lima nia laran, Igreja Católika simu responsabilidade kaer knaar edukasaun. Ho laran haksolok tebetebes mak ha’u simu informasaun katak Reverendíssima Bispu D. Filipe Ximenes Belo hakerek hela istoriál Igreja Katólika nian iha Timor-Leste no ninia knaar iha área edukasaun no formasaun povu nian. Bainhira ita selebra eventu ruma hamutuk, relijiozu ka luta nian, ita hetan malu, ko’alia ba malu no fahe ba malu matenek no koñesimentu. Ita hanoin hikas ita-nia eróis sira, ita-nia hahalok hamutuk ne’ebé hetan susesu, nu’ udar referénsia atu hanoin no halo di ‘ak liután ohinloron no abanbairua. Liuhusi hahalok hamutuk, kiik ka bot, relijiozu ka lae, ita haburas dadaun ita-nia relasaun, nu’udar maun-bin-alin. Ita mós haburas babeibeik ita ida-idak nia kbiit no ita-nia mehi no hakarak koletivu. Susesu mai husi ne’ebé? Husi ita duni maibé banhira ita ida-idak hatene fó valor ba ida seluk no hatene oinsá servisu hamutuk atu halo di’ak liután hodi hetan bem-komún, ba hothotu. Nune’e, liuhusi eventu hasoru malu sira ne’e, ita mós haburas-an, ita haburas malu nu’udar komunidade, nu’udar povu ida ne’ebé iha sentidu pátria ho identidaderasik no istória rasik. Importante ita ida-idak sente orgullu ba ita ida-idak nia an rasik maibé ita labele haluha fó valor ba maluk sira seluk. Maluk sarani sira, Saída loos mak pátria? Iha funu tinan rua nulu resin hat nia laran, asua’in sira hamanas-an no hamanas maluk sira seluk ho lia fuan balun hanesan: “Pátria ou Morte, venceremos!”. “A nossa vitória é uma questão de tempo”. “Resistir é vencer!” Importante hare’e ba kotuk no fó-hanoin fila fali katak lia fuan sira ne’e la’ós fanun de’it timoroan sira iha territóriu laran maibé iha rai-liur mós. Referendu 1999 lao ba oin tamba iha presaun internasionál. Referendu la akontese se la iha luta organizada iha territóriu laran. Luta iha territóriu laran mak determina prosesu luta ba independénsia no dada rekoñesimentu internasionál maibé ita-nia vitória mai mós husi movimentu timoroan sira-nian, iha tasi balun ho apoiu husi komunidade internasionál. Frente Armada no Frente Klandestina, nu’udar frente rua iha rai laran no Frente iha rai-liur, ho atividade diplomátika no atividade sira seluk ne’ebé dada apoiu husi komunidade internasioná ba ita-nia luta libertasaun nasionál. Ha’u husu ba parokianu sira, liuliu ba juventude katólika, atu hanoin took tambasá movimentu ukun-rasik-an la para bainhira Bazes-de-Apoiu rahun hotu iha 1978 no maioria lideransa no kuadrus barak mate; bainhira populasaun hasoru hamlaha, hamrook, sae-tun foho ho risku moras no mate, iha momentu ne’ebé de’it; bainhira tortura iha kadeia hakanek maluk sira-nia isin no klamar; bainhira hasoru injustisa no ameasa oioin; bainhira sente funu ne’e naruk tebetebes; bainhira inimigu dada tiha ona maluk barak atu simu integrasaun ka autonomia; bainhira maluk barak hahú hetan benefísiu oioin husi okupasaun Indonézia no hetan ona moris di ‘ak. Tambasá saída loos mak ita-nia asua’in sira la rende hotu? Tambasá mak maluk sira lori rezisténsia tama iha sidade laran no arriska-an mate no dadur, iha momentu ne’ebé de’it? Biar inimigu halo tátika no estratéjia oioin atu hakotu ita, nu’udar povu, ita-nia luta ba pátria ne’e haburas babeibeik, iha knua hothotu, iha Timor-Leste tomak. Lia fuan “mate ka moris, Ukun rasik-an” buras hela de’ it to’o ita hetan direitu atu hili ita-nia destinu. Iha frente rai-liur ka externa ne’ebé ofisialmente hanaran Frente Diplomátika, ita hare’e mós movimentu organizadu ne’ebé boot babeibeik, hahú husi 1974, iha Lisboa, ho estudante timoroan sira ne’ebé iha tiha ona sentimentu hasoru kolonialismu. Kondisaun moris iha rai-liur la hanesan iha rai laran. Tebes katak maluk sira iha rai-liur moris-di’ak liu, sira iha servisu, osan, uma’di’ak no moris iha paz no seguransa. Sira la moris ho risku hetan moras, lakon vida, la hasoru inserteza hanesan maluk sira iha rai-laran. Maibé ita-nia maluk lubuk ida, iha rai-liur, hili dalan fó lian ba povu nia lalerik no hakarak. Sira mós lakoi fila kotuk ba sira-nia moris fatin. Barak husik sira-nia servisu, sira-nia família, sira-nia mehi no sira-nia hakarak ba sira nia-an no ba sira-nia família, atu tanen de’it Povu Timor-Leste nia mehi no hakarak koletivu: UKUN-RASIK-AN. Iha rai-laran ka rai-liur, ita hatene katak sentimentu anti-koloniál iha tiha ona iha timoroan barak nia laran, molok rejime colonial-faxista monu iha Portugal. Ita-nia beiala sira mós halo revolta maibé lakoi hakruuk ba kolonialista sira. Maibé molok tinan 1974, Timor-Leste nunka iha movimentu organizadu ho lideransa polítika ida ne’ebé hatene oinsá haburas no hametin neon UKUN RASIK-AN. Ita-nia sentidu pátria no domin ba povu tomak hahú ho grupu Nicolau Lobato, bainhira sira harii ASDT, iha 20 Maiu 1974 no ikus mai, nakfila ba Frente Luta ida de’it hanaran FRETILIN. Ha’u ko’alia kona-ba FRETILIN ho hanoin atu sura de’it faktu istóriku. La’os atu fahe sarani sira ne’ebé halibur iha fatin ida ne’e. Jerasaun tuan sira, amo bispu sira hatene katak lideransa polítika husi Frente boot ne’e hatudu mós ensinamentus no étika kristã ne’ebé sira simu husi Igreja Katólika Apostólika Romana. Nicolau Lobato, katekista nia ona mane boot, ex-alunu koléjiu Soibada, no ex-seminarista Dare, lori ensinamentus Doutrina Sosiál Igreja Katólika nian mai ita-nia movimentu pró-independénsia. Durante nia lideransa, iha tinan tolu nia laran, nia hatene kaer metin prinsípu universal sira no valores kristauns ne’ebé nia aprende husi família ho devosaun katólika no husi eskola sira no Semináriu Dare. Tamba fiar ho konviksaun tomak, molok bá Zona Rezisténsia nian, iha tinan 1975, Nicolau Lobato liu husi Semináriu Dare no hamenu ba nia belun Padre Ricardo da Silva atu reza ba nia no halo netik missa ida ba nia, karik nia mate. Ha’u laran haksolok tebtebes tamba ha’u rona katak timoroan balun halo esforsu ona atu hakerek kona-ba Nicolau Lobato ninia kontribuisaun ba ita-nia luta libertasaun nasionál no legadu ne’ebé nia husik ba jerasaun patriota hothotu. Ida mak amu lulik Martinho Gusmão ne’ebé sei lansa iha tempu badak istória Nicolau Lobato nian. Husi istória Nicolau Lobato nian no mós husi líder Rezistensia sira seluk ne’ebé liuhusi koléjiu Soibada no Semináriu Nossa Senhora de Fátima, Dare, ita bele hare’e katak Igreja Katolika kontribui mós ba formasaum jerasaun patriota ida ho neon rasik, iha Timor-Leste. Ohin ita iha oportunidade atu tatoli ba Juventude Katolika tomak iha Timor-Leste mensájen Estadu nian no Igreja Katólika nian. Foin sa’e sira ne’ebé mai iha ne’e, iha identidade ida, identidade sarani katóliku nian. Iha tempu rezisténsia, sarani sira hetan konxiénsia foun ida nu’udar Katóliku no patriota. Prinsípius no valores husi Doutrina Kristã no Nasionalismu kahur malu no hamosu ita-nia identidade nu’udar povu ho karaterístika rasik. Identidade ida ne’e mak fó ba ita ida-idak sentimentu pertensa ba Pátria ida no Povu ida. Juventude Katólika! Igreja no nasaun nia futuru iha imi-nia kabás. Ne’e la’ós hanoin mamuk de’it, maibé importante ba imi foinsa’e sira atu halo refleksaun. Iha juventude sira maka jerasaun tuan sira tau esperansa kona-ba futuru nasaun nian, futuru Igreja nian. Imi maka estafeta ba prosesu dezenvolvimentu Nasaun no Estadu. Ha’u apresia inisiativa hatuur Krúz Joven iha Dare. Krúz Joven sai ona tradisaun ida ne’ebé hahú iha tinan 1993, iha Baucau, iha tempu okupasaun Indonézia no hatutan to’o ohin loron. Fundadór Krúz Jovem mak amu Rolando Fernandes, SDB. Cruz Joven ne’e haleu Timor-Leste tomak la’ós de’it ho objetivu relijiozu maibé iha mós funsaun sosiál no polítika. Testemuña balun dehan katak liuhusi selebrasaun ida ne’e, sarani sira aproveita halo knaar Rezisténsia nian. Iha tempu UKUN-RASIK-AN, tradisaun Cruz Joven bele halo funsaun halibur foin-sa’e sira no hametin páz, estabilidade no unidade nasional. Ita-Boot sira bele loke neon no vizaun kona-ba responsabilidade saída de’it maka iha juventude ninia kabás. Ita labele haluha katak foin-sa’e sira mak hahú no habelar luta libertasaun nasionál ho apoiu husi inan-aman sira. Ha’u fó-hanoin akontesimentu importante rua ne’ebé Juventude Katólika hala’o iha tempu okupasaun indonézia no fó impaktu internasionál boot tebtebes. Ida mak manifestasaun patriota foin-sa’e sira halo hafoin papa Joao Paulo II halo missa, iha Taci-Tolu, iha 12 Outubru 1989. Patriota foin-sa’e sira maka see sira-nia hírus-matan ba mate, iha manifestasaun 12 Novembro 1991 no atus ba atus mak mate duni, iha rate Santa Crúz, ho objetivu atu dada atensaun husi komunidade internasionál ba ita-nia luta libertasaun nasionál. Manifestasaun 12 Novembru halo, hafoin missa iha Igreja Motael, prezide husi saudozu amo bispu D. Alberto Ricardo da Silva. Iha akontesimentu rua ne’e no barak seluk tan, ita hare’e katak foin-sa’e sira aproveita akontesimentu relijiozu ruma hodi fó-hatene povu nia mehi: UKUN-RASIK-AN. Juventude, nu’udar parte integrante komunidade nian, iha responsabilidade boot, atu halo oinsá maka ita hotu bele atinji objetivu dezenvolvimentu nasaun Timor-Leste. Hanesan dehan ona iha leten, juventude maka sai hanesan estafeta ba dezenvolvimentu nasaun nian, juventude maka esperansa nasaun nian, liuliu juventude maka sai nu’udar pilar determinante nasaun nian, iha futuru. Ha’u husu foin-sa’e sira! Hato’o mai ami, jerasaun tuan, imi-nia hanoin rasik iha tempu ukun-an ne’e. Hato’o mai ami no ba jerasaun tuir mai, imi-nia espíritu kriativu, krítiku no inovadór no imi-nia kapasidade mobilizasaun no sensibilizasaun, atu sai motór dezenvolvimentu. Maluk sarani sira. Sosiedade ne’ebé de’it presiza hatuir prinsípius hanesan domin, páz, respeitu, liberdade, honestidade no integridade. Valores sosiedade ida nian buras husi prinsípius sira ne’e. Maibé, oras ne’e direitu ba liberdade, ne’ebé konsagra iha ita-nia Konstituisaun, la tuir ona dalan loos. Balun hanoin katak direitu ne’e fó dalan ba sira atu hatete no halo buat hothotu to’o lakon respeitu ba ema seluk ninia dignidade. Maibé dignidade ne’e, la’ós de’it Konstituisaun RDTL mak valoriza. Respeitu ba ema ninia dignidade halo parte mós doutrina kristã no nune’e katóliku hothotu tenke hatuir. Ha’u sente laran taridu hare’e katak iha ita-nia sosiedade, ema balun lakon dadaun prinsípius no valores kristauns ne’ebé ita-nia lideransa sira kaer metin iha ita-nia luta libertasaun nasionál, atu ita bele reklama-an, nu’udar povu ida ho identidade rasik. Tamba ita afirma-an nu’udar povu forte ida, ho identidade rasik, maka ita manán direitu atu ukun rasik-an no manán rekoñesimentu internasionál, nu’udar Estadu-Membru Nasoens Unidas. Nune’e, independénsia ida ne’e, ne’ebé ita hetan ho raan fakar no sakrifísiu oioin, la iha sentidu se ita timoroan mak husik monu valores no prinsípius ne’e ne’ebé identifika ita, nu’udar timoroan. Nune’e, ita ida-idak, família ida-idak, komunidade ida-idak presiza kaer metin prinsípius no valores kristauns, atu ita ida-idak no hamutuk, haburas-an babeibeik, nu’udar povu ho identidade rasik. Atu hetan objetivu boot ida ne’e, ita presiza harii parseria metin ida entre Estadu Timor-Leste tomak ho Igreja Katólika no konfisaun reliziosa sira seluk ne’ebé tanen valores no prinsípius hanesan.

Ha’u hein katak husi ohin ba oin ita sei hala‘o knaar sira ne’ebé  kontribui ba hasa’e dignidade ema nian, povu Timor-Leste nian!

Nu’udar katóliku, nu’udar aman ida, nu’udar mós Prezidente Repúblika, ha’u preokupa tebtebes ho situasaun ohin loron nian maibé ha’u fiar katak ita, hamutuk, no ho forsa no determinasaun husi foin-sa’e katóliku sira, ita sei hametin ita nia-an nafatin no sei hatene dada mós maluk sira seluk ba prinsípius no valores ne’ebé ita aprende hadomi husi ita-nia luta libertasaun nasionál, inan-aman, eskola, konfisaun relijioza sira no ita-nia Konstituisaun rasik. Tuir mai ita bele ko’alia ba malu nu’udar maun-bin-alin husi família boot ida. Ho laran nakloke no vontade atu haburas Pátria no haburas Igreja ne’ebé ita hadomi.

Obrigadu.