Caibada

Caibada
Kirche von Haurobu (2020)
Daten
Fläche10,10 km²[1]
Einwohnerzahl3.233 (2022)[2]
Chefe de SucoJosé F. A. Soares Long
(Wahl 2016)
AldeiasEinwohner (2015)[1]
Ana-Uaro943
Boru-Baha24
Caiobilale168
Data-Ua430
Haurobu99
Maulame128
Uani-Uma192
Der Suco Caibada liegt im Norden des Verwaltungsamts Baucau.
Haurobu (Osttimor)
Haurobu
Koordinaten: 8° 28′ S, 126° 28′ O

Caibada (Caibada Uaimua) ist ein osttimoresischer Suco im Verwaltungsamt Baucau (Gemeinde Baucau).

Geographie

Caibada
OrtePosition[3]Höhe
Ana-Uaro8° 27′ 12″ S, 126° 26′ 28″ O324 m
Uaicainaro8° 28′ 16″ S, 126° 28′ 39″ O248 m
Caiobilale8° 27′ 48″ S, 126° 28′ 10″ O288 m
Data-Ua8° 27′ 46″ S, 126° 27′ 50″ O288 m
Reisfeld in Caibada
(September 2021)

Der Suco liegt im Norden des Verwaltungsamts Baucau, an der Küste der Straße von Wetar. Das Territorium wird durch die Sucos Bahu, Buruma und Tirilolo in zwei Teile geteilt. Der Westteil grenzt im Westen an den Suco Tirilolo und im Süden und Osten an Bahu. Der Ostteil ist eine kleine Enklave umgeben von Tirilolo und Buruma. Einige Vororte der Gemeindehauptstadt Baucau liegen in der Enklave.[4]

Vor der Gebietsreform 2015 hatte Caibada eine Fläche von 30,99 km².[5] Nun sind es 10,10 km².[1] Das Ostterritorium schrumpfte zugunsten von Buruma, Tirilolo, Bahu und Buibau. Und auch Westen gingen Gebiete an Bahu und Tirilolo.[4]

Der Westen ist dünn besiedelt. Die größte Siedlung ist Ana-Uaro (Ana Uaro, Anawaro), im Südosten des Westteils. Im Osten liegen Baucaus Vororte Baucaus Caiobilale (Caiobilalei), Data-Ua (Datawa) und Uaicainaro (deutsch Langer Wasserbaum)[6].[4][7] Schulen im Suco sind die Escola Pre-Primaria Caibada-Uaimua und die Escola Primaria Katolika Caibada.[8]

Im Suco befinden sich die sieben Aldeias Ana-Uaro, Boru-Baha, Caiobilale, Data-Ua, Haurobu (Die Siedlung Haurobu liegt seit 2015 im Suco Tirilolo), Maulame und Uani-Uma.[9]

Einwohner

Im Suco leben 3.233 Menschen (2022), davon sind 1.604 Männer und 1.629 Frauen. Im Suco gibt es 552 Haushalte.[2] Etwa 50 % der Einwohner nennen Makasae als ihre Muttersprache. Jeweils etwa 25 % sprechen Tetum Prasa und den „Küstendialekt“ des Waimaha, das zu den Kawaimina-Sprachen gehört. Beide Sprachen sind als Nationalsprachen Osttimors anerkannt. Junge Leute nehmen aber immer mehr die Amtssprache Tetum als ihre Erstsprache an.[10][11]

Politik

Bei den Wahlen von 2004/2005 wurde Geraldo da Costa zum Chefe de Suco gewählt.[12] Bei den Wahlen 2009 gewann José António da Costa[13] und 2016 José F. A. Soares Long.[14]

Weblinks

Commons: Caibada – Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien

Einzelnachweise

  1. a b c Direcção-Geral de Estatística: Ergebnisse der Volkszählung von 2015 (Memento desOriginals vom 23. September 2019 im Internet Archive)  Info: Der Archivlink wurde automatisch eingesetzt und noch nicht geprüft. Bitte prüfe Original- und Archivlink gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis.@1@2Vorlage:Webachiv/IABot/www.statistics.gov.tl, abgerufen am 23. November 2016.
  2. a b Institutu Nasionál Estatístika Timor-Leste: Final Main Report Census 2022, abgerufen am 18. Mai 2022.
  3. Atlanten der zwölf Gemeinden und der Sonderverwaltungsregion Osttimors, Stand 2019 (Direcção-Geral de Estatística DGE).
  4. a b c Ministério da Administração Estatal: Karte des Verwaltungsamts Baucau, abgerufen am 24. Oktober 2020.
  5. Direcção Nacional de Estatística: Population Distribution by Administrative Areas Volume 2 English (Memento vom 5. Januar 2017 im Internet Archive) (Zensus 2010; PDF; 22,6 MB).
  6. Juliette Huber: Linguistic archaeology in Timor (Memento vom 26. Januar 2017 im Internet Archive), abgerufen am 26. Januar 2017.
  7. UNMIT: Timor-Leste District Atlas version02, August 2008 (Memento vom 3. Dezember 2011 im Internet Archive) (PDF; 499 kB)
  8. Liste der Wahllokale zu den Parlamentswahlen in Osttimor 2007 (PDF-Datei; 118 kB)
  9. Jornal da Républica mit dem Diploma Ministerial n.° 199/09 (Memento vom 3. Februar 2010 im Internet Archive) (Portugiesisch; PDF; 323 kB)
  10. John Bowden und Tatiana Romanovsky: Assessing the degree of language endangerment using Rapid Rural Appraisal techniques (PDF; 165 kB)
  11. Ergebnisse des Zensus 2010 für den Suco Caibada (tetum; PDF; 8,7 MB)
  12. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2004/2005 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  13. Secretariado Técnico de Administração Eleitoral STAE: Eleições para Liderança Comunitária 2009 - Resultados (Memento vom 4. August 2010 im Internet Archive)
  14. Jornal da República: Lista Naran Xefe Suku Eleito 2016, 2. Dezember 2016@1@2Vorlage:Toter Link/www.mj.gov.tl (Seite nicht mehr abrufbar, festgestellt im Oktober 2022. Suche in Webarchiven)  Info: Der Link wurde automatisch als defekt markiert. Bitte prüfe den Link gemäß Anleitung und entferne dann diesen Hinweis., abgerufen am 17. Juni 2020.

f1 Karte mit allen Koordinaten: OSM | WikiMap

Auf dieser Seite verwendete Medien

Caibada suco.png
Landkarte des Sucos Caibada
2021-09-13 Caibada.jpg
MAP Kolleta Hare 520 Hektares Iha Munisipiu Baucau

Baucau-Ministériu Agríkultura e Pescas (MAP) Liu husi Diresaun Násional Agríkultura e Hortikultura (DNAH) halo atividade kolleta hare Jeral hamutuk 520 Hektares ba segundo epoka nian iha irrigasaun Sobabere suku Caibada postu Administrativo Baucau Villa Municipiu Baucau. Serimonia Kolleta hare jeral ne’e ofisialmente Kolleta husi Ministru MAP Pedro dos Reis, akomapnha husi DJ DNAH Maria Odete do Ceú no hetan mos partisipasaun Maximo husi Administrador postu Caibada, Komandante jeral PNTL Municipiu, funsionariu MAP no mos autoridade lokal husi postu Administrativo Baucau villa nian rasik. Atividade ne’e hala'o iha loron Sexta 10/09/21 iha suku Caibada. Tuir Ministru MAP Pedro dos Reis hateten iha nia intrevista katak, ohin loron ita Kolleta hare iha irrigasaun Sobabere total area kultivu 520 hektares ba segundu epoka nian, Ministério hamutuk ho Autoridade lokal no estensionista sira mos halo esforsu maka’as maka ohin loron halo kolleta ida ne’e tanba natar refere abandona hela kuaze tinan 15 nia laran. Nia esplika ohin ita Kolleta hare hamutuk 520 hektares hanesan simbolikamente iha area ida ne'e, problema ne’ebe iha maka hanesan hare ne'ebe ita Kolleta ne'e boen maka barak liu, Maibe importante vontade agrikultor sira nian. ba futuru Ministério ho nia Diresaun Jeral hamutuk ho ekipa tekniku, estensionista no autoridade lokal sira servisu hamutuk hodi hadia kualidade hase produsaun agrikultura ba iha futuru. “Rezultadu tuir ubinan ho aplikasaun tekniku Poc nasa, Super nasa no Harmoink ita halo ubinan mak ita foin hetan 4.2 toneladas, ba futuru ita garantia katak area Caibada iha rai ne'ebe mak bokur tebes, entaun presiza ita servisu makas atu bele dada bee husi welili ho samalari mai hodi mantein nafatin ita nia servisu. Durante ne'e Ministério ho ekipa sira esforsu makas tebes hodi halo aproximasaun hadia irrigasaun iha area Sobabere suku Caibada no inan aman sira mos iha vontade atu kuda nafatin natar.” Tenik Ministro MAP Governante ne'e esklares ita mantein nafatin atu utiliza fasilidade ne'ebe maka ita iha, ita mos tenki kolabora hamutuk atu bele responde ba ezizensia komunidade sira nian, ita mos kria modelu oinsa atu nune’e ba oin ita hatoman an ona kuda hahan saida mak ita presija ba nesecidade baziku nian. Iha fatin hanesan Xefi suku Caibada José Soares Long, sente orguilo tebes ho prezensa Ministru MAP nian. Tanba ho prezensa Ministro MAP nian bele motiva ona agrikultura sira hodi hala’o sira nia atividade. “Ami senti orgullu tebes tanba halo ona sosializasaun no iha planu ne'ebe diak tebes ba povo agrikultór sira nia servisu durante tinan barak nia laran, Maske iha difikuldade oioin maibe sira sente katak esforsu Ministério Agrikultura e Pescas nian, bele fo apoiu nafatin ekipamentus hodi normaliza irrigasaun Sobabere no ohin ita konsege kolleta duni.” Hateten Xefi suku José Nia dehan, povo agrikultor sira laos iha suku Caibada deit, maibe iha suku 6 tan maka maioria moris nu'udar povo agrikultor entaun ba oin sira mos fiar katak Ministru tenki asegura nafatin bee dalan atu nune’e agrikultor sira nafatin iha vontade hodi halai nafatin natar ne'ebe mak iha area ida ne'e, no sira ne'ebe mak sei abandona hela sira kontinua halo nafatin.

Nune’e mos Koordenador grupu Mandiri Nazario Maria Tavares haktuir katak, natar fatin ida ne’e hahú husi tempu Indoésia nunka abandona, maibe foin dadauk Timor ukun a’an ne’e maka abandona tiha kuaze tinan 15 nia laran. Maibe agora esforsu Governo nian bele hadia fali bee refere hodi halo fila fali natar. (Abril Magno)